Religionsfrihet – en mänsklig rättighet med utmaningar

Första veckan i februari varje år infaller World Interfaith Harmony Week som initierades av FN 2010. Sveriges interreligiösa råd och Sensus arrangerade 2 fabruari 2021 i ett panelsamtal och en digital ljusmanifestation. Förutom politiker, opinionsbildare och andra samhällsaktörer inbjöds lokala interreligiösa grupper samt allmänheten att ta del av eventet. Panelsamtalet tog sin utgångspunkt i artikel 18 i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter: ”Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor”.
De senaste åren har religion åter fått en ökad aktualitet i samhället. Religiösa aktörer har spelat en viktig roll för att möta samhällsutmaningar, inte minst under pandemin. Samtidigt har terrorattacker med religiösa förtecken skapat rädsla och ilska. Okunskap om religion bidrar till förenklingar. Media sprider stereotypa bilder och det finns ett motstånd mot att religion skall synas eller utövas i det offentliga rummet som uttrycks i en slags allmän religiös beröringsskräck och en samhällelig religiös analfabetism.
Hur kan vi tala om religion på ett konstruktivt sätt? Hur kan vi stå upp för varandras rättigheter? Behöver religion synliggöras mer eller mindre? Hur kan vi tillsammans skapa större förståelse för oliktänkande, bidra till samförstånd, god vilja och medmänsklighet? Vilka goda exempel kan lyftas fram?
MEDVERKANDE:
Shahram Mansoory, ordförande, Sveriges interreligiösa råd
Antje Jackelén, ärkebiskop, Svenska kyrkan
Anneli Rådestad, chefredaktör, Judisk Krönika
Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi , Uppsala universitet
Ferdinando Sardella, docent i religionshistoria, Stockholms universitet.
MODERATOR:
Elisabeth Sandlund, ledarskribent på tidningen Dagen

SIR om terrordådet i katedralen i Nice 29 oktober

Sveriges interreligiösa råd uttrycker sin sorg och bestörtning över ännu ett avskyvärt terrordåd, denna gång i katedralen i Nice, Frankrike. Ett syfte med terror är att skapa ett oförsonligt ”vi mot dem”, ett samhällsklimat och ett förhållningssätt religioner emellan som präglas av hat och misstro. Detta kommer varken terrorister eller andra som söker konflikt och polarisering att lyckas med. De kan aldrig rubba vår gemenskap och enighet över religionsgränser.

Fredskultur – här och nu

Den 21 september infaller sedan 2001 den internationella fredsdagen. Förenta Nationernas generalsekreterare ringer i fredsklockan vid högkvarteret och manar till eldupphör och ickevåld. Under år 2020 har vi, kanske mer än någonsin, upplevt det globala perspektivet då alla på jorden boende påverkas av coronaviruset oavsett vilken kultur, religion, nationalitet eller status vi har.

Vi står även inför andra gemensamma utmaningar. För nödvändiga omställningar till en hållbar framtid krävs gemensamma tag för att rädda klimatet, vår jord. FN:s globala mål är en nödvändighet för mänsklighetens överlevnad och vår jords framtid. Och en omställning behöver ske snabbt. Bland de formulerade målen, vart och ett viktig i sig, men inte minst som en samlad enhet, finns mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen.

Ordet inkluderande är ett nyckelord. Inkluderande och integrerande samhällen bidrar till fred. Exkluderande och segregerande samhällen underblåser motsättningar och bidrar till ofredmissämja. Vi efterlyser en politik som strävar efter att nå mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen. En politik som bidrar till en fredskultur här och nu, där vi bor, för att skapa trygghet och medmänsklighet, inte minst för de unga som växer upp i vårt land.

I Sverige samlas troende från olika religioner sedan 2010 i Sveriges interreligiösa råd, bland annat för att bidra till fred och samförstånd genom att föra ett ärligt och respektfullt samtal utifrån våra olika trossystem. Vi vägrar hata och uppmuntrar ett gott och respektfullt samtal där broar byggs mellan olika tankesystem, kulturer och erfarenheter. I det respektfulla och nyfikna samtalet läggs grunden för en fredskultur och ett inkluderande samhälle.

Sveriges interreligiösa råd 21 september 2020

Uttalande från Sveriges interreligiösa råd om Koranbränning

Vi i Sveriges interreligiösa råd – en mångfald av olika religioner och trostraditioner i gemenskap – vill uttrycka vårt stöd till muslimska gemenskaper inför den planerade provokationen att bränna Koranen i Stockholmsområdet nu på lördag. Avsikten att bränna Koranen, en handling vi kraftfullt fördömer, ska inte bara ses som en önskan hos den lilla gruppen provokatörer att få uppmärksamhet utan måste även förstås mot bakgrund av de upprepade yttringar av hat och hot mot muslimer som på ett djupt oroväckande sätt förekommer i samhället. Yttrandefriheten, denna omistliga del av demokratin, är inte koranbrännarnas egentliga ärende. Vi välkomnar att polisen nekat tillstånd.

Islam är en given del av det svenska religiösa landskapet. Muslimer är våra grannar, vänner och släktingar, medborgare i Sverige, som bidrar så mycket till samhället. Att värna muslimers självklara hemhörighet här och rätt att liksom alla andra slippa hat och hot är både en personlig och demokratisk fråga, som det är av yttersta vikt att civilsamhället och politiken tar på allvar. Detta är vår gemensamma och fredliga kamp, som fortsätter också efter lördagen, oavsett försöket till antimuslimsk provokation.

Sveriges interreligiösa råd, SIR, 10 september 2020

 

Kallade att göra gott

Vi i Sveriges interreligiösa råd – en mångfald av olika religioner och trostraditioner i gemenskap – vill uttrycka vårt stora och varma tack till alla goda krafter i Malmö som i prövande tider enträget verkar för sammanhållning, inkludering, jämlika relationer och ömsesidig respekt i staden. När människor utsätts för hot, hat och våld, heliga skrifter skändas och byggnader för bön vandaliseras, då behövs verkligen de som i ord och handling påminner oss om att vi visst kan leva tillsammans, och att vi gör det, i all vår mångfald.

Många är de goda krafter som skulle kunna nämnas. Vi vill i detta uttalande särskilt lyfta fram engagemanget hos rabbinen Moshe-David HaCohen och imamen Salahuddin Barakat i det judisk-muslimska samarbetsprojektet Amanah. Hur de tillsammans och med uthållighet står upp mot religionsfientlighet och rasism, utifrån en djup tro och en djup, ömsesidig respekt – och kärlek till Malmö. Vid ett möte i den muslimska bönelokalen i Rosengårds kulturcenter den 27 augusti som också samlade kommunpolitiker, polis och andra företrädare för trossamfund, beskrev rabbin HaCohen hur besläktad den tänkta koranbränningen var med nazisternas bokbål i trettiotalets Tyskland och han vädjade: ”Vi bör använda vår frihet för att göra gott för andra. Det är sanslöst att använda den friheten för att skada”.

Göra gott för andra, det är vi kallade till. Oavsett vilken religion eller trostradition vi än tillhör, eller om vi inte tillhör någon, som medmänniskor. I Malmö, i alla delar av Sverige – och i världen.

Sveriges interreligiösa råd 4 september 2020

Interreligiös solidaritet mot rasism

“Rasism är ett problem som förekommer i hela världen, och rasistiska och främlingsfientliga attityder dröjer sig envetet kvar överallt i världen.” Det konstateras i en resolution som den 19 juni antogs av Europaparlamentet, med anledning av protesterna mot rasism till följd av George Floyds död i USA. I resolutionen, som antogs med bred majoritet, erkänns rasism som ett strukturellt problem som avspeglas i socioekonomisk ojämlikhet och fattigdom, och att detta är faktorer som samverkar och förstärker varandra. Insatser för jämlikhet och mot strukturell rasism måste därför gå hand i hand och hanteras systematiskt.


Sveriges interreligiösa råd välkomnar resolutionen. Kampen mot afrofobi och annan rasism måste börja med varje enskild person, men behöver också involvera hela samhällen, inklusive trossamfund. Rasismen och ojämlikheten är strukturella problem som alla delar i samhället måste ta ansvar för. I uttalandet This Perilous Moment: A Statement from Religious Leaders and Communities on the Crisis of Racial Injustice and Inequity and the Current Protests, daterat den 3 juni, förklarar Religions for Peace tillsammans med bland andra Parliament of World’s Religions att: “Vi måste bli bättre på att uppmärksamma våra roller i att låta orättvisor fortgå. Vi kommer att fortsätta att visa på de djupa källor som våra olika trostraditioner har att erbjuda för att främja hopp, rättvisa och försoning.”


Också i Sverige står vi, en mångfald av trossamfund och sammanslutningar av trossamfund, som spänner över många olika religiösa traditioner, tillsammans i detta. Sveriges interreligiösa råd uppmanar religiösa församlingar och samfund att visa solidaritet med den kamp mot våld och orättvisor som människor av afrikansk härkomst är engagerade i, i USA, i Europa, i Sverige och runt om i världen. Vi uppmanar alla, oavsett religiös och kulturell tillhörighet, att nu och i framtiden stå upp mot rasism och diskriminering och förändra strukturer så att talet om alla människors lika värde och värdighet blir verklighet. Fred på riktigt kräver rättvisa.

Sveriges interreligiösa råd, 25 juni 2020

 

Europaparlamentets resolution:
www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-9-2020-0173_SV.html

Uttalande från Religions for Peace (med flera):

Sommarhälsning från Sveriges interreligiösa råd

Sveriges interreligiösa råd – en mångfald av olika religioner och trostraditioner i gemenskap – vill skicka en hälsning till alla unga som snart har skolavslutning och särskilt till er som tar studenten.

Att klara av skolarbetet och ta studenten är en stor prestation också under vanliga omständigheter. I år har det varit extra svårt. Coronapandemin har för många lett till att undervisningen i klassrummen har ersatts av arbete hemifrån, digitalt. Det har blivit svårt att träffa kompisar. Många av er har föräldrar som förlorat sina jobb, eller går till jobbet med oro för att bli smittade. En del av er har nära och kära som blivit sjuka eller dött. Många andra lever med oro för äldre släktingar, som det också var länge sedan ni kunde träffa.

Många har sett fram emot stort examensfirande med släkt och vänner samlade. Ni hade kanske planer för sommarlov och sommarjobb. I år blir det annorlunda.

Ni kommer gå ut i en värld som är mer osäker, där vi inte kan göra som vi brukar. Vi måste tänka nytt. Tillsammans. Om vi skall kunna skapa en värld där alla har samma möjligheter, om vi skall rädda miljön och stoppa kommande pandemier – då måste vi göra det tillsammans.

Och här finns ett stort hopp: det är er generation som kommer att forma det som ligger framför oss. Er generation, med så mycket kunskap, klokhet och engagemang. Som kämpar, trots att det inte är lätt. Vi önskar er all välsignelse, hälsa och välgång. Och att det ändå blir en fin sommar.
– – – – – –
Sveriges kristna råd, Islamiska samarbetsrådet, Judiska centralrådet, Sveriges buddhistiska gemenskap, Alevitiska riksförbundet, Hindu Forum Sweden, Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, Mandeiska trossamfundet, Samfundet Forn Sed, Sikhiska trossamfundet & Svenska Bahá’í-samfundet – tillsammans

www.interreligiosaradet.se

Årsmöte 2020

Sveriges interreligiösa råds medlemmar välkomnas till årsmöte måndag 3 februari kl 17:30-20:00. Årsmötet hålls på Ekumeniska centret, Gustavslundsvägen 18 (vid Alviks torg, t-banestation Alvik). Inbjudan tillsammans med handlingar har skickats ut per epost till medlemmar. För frågor kontakta ordförande Karin Wiborn, karin.wiborn@skr.org tel 08-4536801.