Den 16–17 juni samlades omkring 30 representanter från interreligiösa och interlivsåskådningsbaserade organisationer i Norden för möte inom Nordic Interfaith and Interconvictional Network (NIN) i Oslo. Mötet arrangerades av Samarbeidsrådet for tros- og livssynssamfunn (STL), en norsk paraplyorganisation för tros- och livsåskådningssamfund, och samlade deltagare från Norge, Danmark, Sverige, Finland och Island.

Från Sverige deltog Maria Kjellsdotter Rydinger, verksamhetschef för Sveriges interreligiösa råd, Hüseyin Ayata, rådets ordförande, Rohana Udin, styrelseledamot i rådet, samt Ouissila ben Othman och Eva-Maria Munck från Interreligious Council of Stockholm.

Dialogens betydelse i tider av polarisering

Ett centralt tema för mötet var interreligiösa aktörers roll i samhällsberedskap, tillitsskapande arbete och relationen till offentliga myndigheter. Särskild uppmärksamhet ägnades åt erfarenheterna i Norge efter den 7 oktober 2023.

Representanter från den judiska församlingen i Oslo och Muslim Dialogue Network berättade om de utmaningar som uppstått efter den 7 oktober, men också om hur långsiktigt relationsbyggande gjort det möjligt att fortsätta dialogen trots svåra motsättningar. STL har under perioden faciliterat både interna och externa dialoger och betonade vikten av att det finns en historia av tillit att bygga vidare på när relationer sätts på prov.

Panelen lyfte fram hur personliga möten och möjligheten att lyssna till varandras berättelser kan skapa förståelse även när oenigheten i sakfrågor är stor. En viktig insikt var att dialog inte handlar om att undvika konflikter utan om att hålla kontakten levande och fortsätta samtalet även i svåra tider.

Som ett exempel på detta hänvisade STL till sitt gemensamma uttalande efter den 7 oktober, ”Dialogue for a Common Future”, där medlemsorganisationerna uttryckte sitt gemensamma engagemang för fortsatt dialog trots de spänningar som konflikten skapat.

Gemensamma utmaningar i Norden

Under mötet presenterade de olika länderna sina aktuella situationer. Trots nationella skillnader framkom flera gemensamma utmaningar:

• Minskad tillit och ökad polarisering i samhället.
• Osäkerhet kring finansiering och offentligt stöd till civilsamhällets organisationer.
• Förändrade politiska förutsättningar för tros- och livsåskådningssamfund.
• Behov av samverkan mellan myndigheter och civilsamhälle.

I den svenska redogörelsen lyftes bland annat frågor om minskad tillit och samhällskohesion, indraget statligt stöd till flera muslimska organisationer samt osäkerhet kring nya demokratikriterier och framtida finansiering.

Ungdomsarbete som bygger framtidens samhälle

En annan viktig programpunkt handlade om Pathfinder-program för unga, där personer från olika tros- och livsåskådningsbakgrunder besöker skolor och delar med sig av sina erfarenheter.

Paneldeltagarna vittnade om att skolbesöken bidrar till ökad förståelse och minskade fördomar. Samtidigt beskrev de hur antisemitism, islamofobi och fördomar mot urfolk fortsatt är utmaningar i de nordiska samhällena.

Stärkt nordiskt samarbete

En genomgående slutsats från mötet var att personliga relationer, kontinuitet och ömsesidigt förtroende är avgörande för att hålla dialogen levande i tider av ökade samhällsspänningar.

Deltagarna utbytte erfarenheter kring hur interreligiösa och interlivsåskådningsbaserade organisationer kan bidra till social sammanhållning, tillit och demokratisk motståndskraft. Särskilt uppmärksammades den nära dialog som finns mellan STL och norska myndigheter.

Mötet avslutades med planer för fortsatt nordiskt samarbete. STL kommer att bjuda in till ett nytt NIN-möte 2027, samtidigt som arbetet fortsätter med planerna på en gemensam nordisk konferens.

För Sveriges interreligiösa råd var mötet ett värdefullt tillfälle att utbyta erfarenheter, stärka nordiska relationer och tillsammans diskutera hur tros- och livsåskådningsorganisationer kan bidra till ett mer sammanhållet och inkluderande samhälle.