För två år sedan tog Växjö kommun initiativ till något som tidigare saknats i kommunen: en strukturerad dialog mellan kommunen och de lokala trossamfunden. Resultatet blev ett interreligiöst nätverk där representanter från olika kyrkor och muslimska församlingar möts för att diskutera frågor som rör Växjös utveckling, social hållbarhet och beredskap.

En av personerna bakom initiativet är Therese Jaramillo, verksamhetsutvecklare inom social hållbarhet i Växjö kommun. Hon fick i uppdrag att samla trossamfunden till ett första dialogmöte – ett arbete som sedan har lett till regelbundna möten mellan kommunen och lokala trossamfund.

– Vi hade etablerade dialoger med föreningsliv, näringsliv och civilsamhället i stort, men ingen egentlig dialog med trossamfunden. Samtidigt är det verksamheter som når väldigt många Växjöbor och som gör viktiga insatser i samhället, säger hon.

Ett initiativ som växte fram tillsammans

Bakgrunden var bland annat att domprosten i Växjö, som tidigare arbetat i Norrköping där ett interreligiöst dialogforum redan fanns, såg behovet av en liknande mötesplats i Växjö.

Tillsammans med Svenska kyrkan genomförde kommunen en kartläggning av de aktiva samfunden och våren 2024 bjöds de in till en första träff.

Syftet var tydligt från början.

– Det handlade inte om religion i sig, utan om hur vi tillsammans utvecklar det hållbara Växjö. Hur kan vi samverka kring sociala frågor och kommunens framtid?

Det första mötet hölls den 2 maj 2024. Sedan dess har nätverket träffats ungefär fyra gånger per år.

Fokus på ungdomar och social hållbarhet

Under nätverkets första år kom mycket av arbetet att handla om unga. Sommaren 2024 såg kommunen problem med att ungdomar rekryterades in i kriminalitet i ett bostadsområde.

– Då ville vi samla alla goda krafter. Vi diskuterade hur de olika församlingarna arbetar med barn och unga och vilka insatser som redan görs.

Samtalen blev också en ögonöppnare för kommunen.

– Vi upptäckte hur omfattande ungdomsverksamheten faktiskt är inom många samfund. I vissa församlingar samlas kanske 150 ungdomar en fredag. Det är verksamheter som kommunen ofta inte ser, trots att de har stor betydelse för unga människors liv.

Relationer över religionsgränserna

Nätverket samlar idag representanter från olika trossamfund i Växjö, däribland både kristna kyrkor och muslimska församlingar.

Även om engagemanget mellan mötena ibland varit svårt att upprätthålla ser Therese Jaramillo tydliga resultat.

– När vi väl möts är engagemanget stort. Framför allt har relationer byggts mellan samfunden. Man bjuder in varandra till jubileum, högtider och andra aktiviteter över religionsgränserna.

Att bygga upp nätverket har också inneburit utmaningar.

– Vi insåg ganska snabbt att vi visste för lite om de olika trossamfunden och de relationer som redan fanns mellan dem. Det blev en lärprocess för oss som kommun. Vi fick lyssna in, bygga förtroende och vara tydliga med att fokus låg på gemensamma samhällsfrågor och Växjös utveckling.

En viktig resurs i krisberedskapen

En fråga som blivit allt viktigare är samfundens roll i kommunens krisberedskap.

– Många tänker fortfarande automatiskt på Svenska kyrkan när man pratar om samverkan i kris. Men det finns så många fler aktörer som har lokaler, nätverk, frivilliga och förtroende bland invånarna.

Hon menar att kommunen behöver bli bättre på att inkludera hela bredden av trossamfund i planeringen.

– En av mina viktigaste förhoppningar är att fler kollegor inom kommunen ska förstå vilken resurs samfunden faktiskt är.

Som exempel nämner hon kommunens arbete med beredskap inför kriser. När kommunen planerade platser dit invånare kan vända sig för information, vatten eller möjlighet att ladda sina telefoner vid en samhällskris upptäckte hon att dialogen framför allt hade förts med Svenska kyrkan.

– Det är förstås bra att Svenska kyrkan är med, men det finns så mycket mer än Svenska kyrkan. Många andra samfund har också lokaler, nätverk och ett stort förtroende bland människor.

Andlighet i livets slutskede

Ett av nätverkets senaste möten handlade om andlig vård i livets slutskede. Samtalet väckte nya frågor om hur kommunen kan samarbeta med samfunden.

– Vi upptäckte att många får stöd via sjukhuskyrkan när de vårdas på sjukhus, men att motsvarande kontakter ofta saknas på kommunala omsorgsboenden. Det blev tydligt att vi behöver bättre kunskap om vilka samfund som finns och vilket stöd de kan erbjuda.

Samtalen ledde till att kommunen nu ser över hur information om samfunden kan göras mer tillgänglig för vårdpersonal.

Nästa steg: ett gemensamt projekt

När nätverket nyligen utvärderade sitt arbete fanns det en fråga om verksamheten skulle fortsätta. Svaret från deltagarna var tydligt.

– Alla sa att det här är jättebra och att vi verkligen ska fortsätta.

Samtidigt tror Therese Jaramillo att nästa steg kräver något mer än återkommande möten.

– Jag tror att vi behöver hitta ett konkret projekt som vi gör tillsammans. Något gemensamt som kan skapa ännu starkare engagemang och ge nätverket en ny riktning.

Trots utmaningarna ser hon tillbaka på de första åren med stor uppskattning.

– Det mest inspirerande har varit att upptäcka allt arbete som görs i det tysta. Samfunden bidrar varje dag med socialt stöd, ungdomsverksamhet, besök på häkten, hjälp till människor i utsatta situationer och mycket annat. Det är oerhört värdefullt för samhället, och det förtjänar att uppmärksammas.

Lokala initiativ i fokus

Denna artikel är en del av en serie där Sveriges interreligiösa råd lyfter lokala interreligiösa initiativ från olika delar av landet. Genom att dela erfarenheter, utmaningar och lärdomar vill vi synliggöra det arbete som redan pågår och inspirera fler som funderar på att starta eller utveckla interreligiöst samarbete i sin egen kommun eller region.

Har ni ett lokalt initiativ eller ett interreligiöst råd som ni vill berätta om? Hör gärna av er till oss.