Yrken som är nödvändiga för trossamfundens religionsutövning ska undantas lönekravet, och ett sådant undantag bör skrivas in i lagtexten. Det skriver Sveriges interreligiösa råd i sitt remissvar till regeringen med anledning av utredningen om nya regler för arbetskraftsinvandringen.

I februari lämnades utredningen ”Nya regler för arbetskraftsinvandring” (SOU 2024:15) över till migrationsministern. Utredningen tillsattes av den förra regeringen och den nuvarande ändrade uppdraget till att gälla att ta fram förslag på åtgärder för att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandringen i låglöneyrken och underlätta för kvalificerad arbetskraft.

Sveriges interreligiösa råd ser utmaningar med förslaget. Att migrationsverket och arbetsförmedlingen ska bedöma huruvida det råder brist på vissa yrkeskompetenser bland trossamfunden är en ordning som riskerar att bli administrativt betungande, dels kräver en sådan bedömning en betydande kompetens hos ansvarig myndighet i fråga om de olika samfundens strukturer och liv, skriver rådet i sitt remissvar.

Unika kompetenser
För att kunna leda riter och bära det religiösa livet i trossamfunden krävs ibland unika språkliga, kulturella och andra kompetenser som inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige. Samtidigt handskas många samfund med små resurser, och har en praxis med löner som ligger under såväl de nyligen specificerade 80% som de föreslagna 100% av medianlönen.

För att långsiktigt kunna trygga trossamfundens arbete efterlyser rådet därför att ett undantag gällande lönekravet för ”yrken som är nödvändiga för trossamfundens religionsutövning” skrivs direkt in i utlänningslagen. Det skulle säkerställa att undantagsbestämmelserna ligger fast oavsett politiskt styre eller myndigheters årliga statistiska bedömningar.

Ladda ner och läs hela SIR:s remissvar på utredningen ”Nya regler för arbetskraftsinvadringen”