
På utsatt tid startade videomötet och det lilla räkneverket rasslade till: 4, 13, 44, 63 deltagare. Glada, förväntansfulla ansikten fyllde snabbt skärmen – en måndagseftermiddag på Teams.
– Fint att det är så många som möts här! Det känns hoppfullt i vår polariserade tid, utbrast Johannes Witkowsky, gymnasiepräst i Malmö innan Helena Hummasten, Islamic Relief, tog vid och hälsade välkommen.
– Det finns ett 20-tal interreligiösa råd och nätverk i landet, men det är inte tillräckligt för att möta de behov som finns i samhället. Vi tror att de här samtalen kan skapa hopp.
Träffen inleddes med en inspirationsföreläsning av Ulf Söderberg från Fryshuset som presenterade programmet IC-bility, ett nytt program som tränar förmågan till ett bättre självledarskap och konstruktiv konflikthantering.
IC står för Integrative Complexity och är i grunden ett psykologiskt begrepp. Det har använts i många konfliktsituationer för att höja medvetenheten om våra egna informations- och beslutsprocesser och hur vi uppfattar oss själva och andra.
– IC-bility handlar om att med hjälp av gruppövningar bli medveten om hur vi tänker. Att bli mer flexibel och kunna ta sig ur sitt tunnelseende för att kunna lösa konflikter som uppstår. Detta övar man på under utbildningarna, berättade Jan-Ulf Söderberg.
Programmet IC-bility är resultatet av ett mångårigt pilotprojekt som leds av Fryshuset i samarbete med Cambridge University och Umeå universitet. I sommar kommer de första öppna kurserna i IC-bility att hållas och mot slutet av året kommer forskningsresultaten som Umeå universitet nu sammanställer vara klara.
Därefter kunde deltagarna välja mellan fem seminarier. Zamzam Abdi, projektledare på Islamic Relief och engagerad i Muslimska kvinnors nätverk, höll en workshop om postkoloniala perspektiv på interreligiösa relationer. Det blev en ögonöppnare för många och lyfte vikten av ökad kunskap bland samfund och troende om de postkoloniala tankemönster som människor i dagens samhälle fortfarande bär med sig.
En annan grupp talade om samarbetet mellan Malmö muslimska nätverk och Svenska kyrkan i Malmö som på sikt kan leda till en specialistutbildning för socionomer, imamer och diakoner. Nadia Sarblad, som är socionom och legitimerad psykoterapeut och en av deltagarna i den första kursomgången, hade ombetts skicka in en videohälsning. Hon berättade bland annat att hon anmält sig till kursen av eget intresse för interreligiös samverkan men betonade sedan att initiativet är viktigt i ett större perspektiv:
– Vi lever i en tid med stora utmaningar och om inte fördomarna ska ta över behöver vi kommunicera. I sociala medier så finns det en känsla av att vi inte vill varandra väl. Vi pumpas med det. Men jag tror inte att det är så. Det är inte den erfarenhet jag har. Och när jag har varit på de här träffarna så stärks bilden av att vi vill varandra väl, sa Nadia Sarblad.
En tredje workshop handlade om hur interreligiösa råd kan bidra till trygghet i samhället med exempel från Örebro, Norrköping och Göteborg. Ing-marie Larsson från socialförvaltningen i nordöstra Göteborg sammanfattade den gemensamma erfarenheten när hos sa:
– Vi ser värdet av förförståelse och dialog och det har visat sig vara en framgångsfaktor.
En grupp fick tillfälle att lyssna på Pakistan Mission Society och den pakistanska organisationen Religious Faith Friends som arbetar med utvecklingsarbete, hållbarhetsfrågor och social sammanhållning.
– Vi fick höra att det i vardagen är vanligt att människor med olika religiösa tillhörigheter bor i samma grannskap i Pakistan. När något händer, vid kriser och våld, hjälper människor varandra och jobbar tillsammans för att ge stöd till dem som drabbats. Det är en annan bild än den vi oftast får via media, sa Åsa Nausner, strateg för möten över gränser i Örebro pastorat.
En femte grupp talade om hur man praktiskt går till väga för att starta ett interreligiöst samarbete. Kicki Högdahl, diakoni Svenska kyrkan i Umeå gav några viktiga tips:
- Se till att beslutet att starta ett interreligiöst råd fattas på högsta nivå för att verksamheten inte ska bli en bisyssla.
- Ta fram en gemensam värdegrund.
- Värna vardagspraktiken – ägna tid åt varandra.
- Stå upp för varandra och stå tillsammans.
Efter mötet beskrev Johannes Witkowsky, gymnasiepräst i S:ta Maria kyrka i Malmö, vikten av att detta forum för interreligiösa praktiker finns:
– När så mycket i vår tid och vårt samhälle handlar om att positionera sig i polemik mot andra, betyder det mycket att se att vi är flera som jobbar med de här frågorna över hela Sverige. Att vi, trots allt, är några stycken som vill hålla igång dialogen och som fortfarande kan hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Det låter så banalt när jag säger så, men tycks ändå så svårt i vårt samhälle. Det finns starka krafter som drar i motsatt riktning. Men vi bjuder motstånd, genom att hålla det öppna samtalet vid liv.