Inlägg

Fullsatt när ny miljöskrift lanserades

– Det är starkt symboliskt att vi samlas just nu, sa tidigare kultur- och demokratiministern Amanda Lind när hon på tisdagskvällen inledde releasen av skriften ”Vår jord, vår tro – Interreligiösa perspektiv på miljö och hållbarhet”.

Det hon syftade på och som flera under kvällen återkom till är det pågående COP 27 i Egypten, dit flera religiösa företrädare rest för att bland annat kräva ökade ambitioner för att nå 1,5 grader målet och att världens rika utsläppsländer ska leva upp till åtagande om klimatfinansiering på 100 miljarder dollar per år till de länder som drabbas värst av klimatförändringarna.

En klimaträttvisearmé

Miljögruppen i Sveriges interreligiösa råd har arbetat med skriften i två års tid och under kvällen talade sex av de sjutton författarna utifrån sin text. Flera lyfte förvaltarskapet:
– Vi människor är förvaltare och med det följer ett ansvar för nästa generation, sa Kamala Priya från Hindu Forum Sweden.

Anas Deneche, Svenska Islamska samfundet, listade fem viktiga aspekter från islams förhållande till naturen: att inte överutnyttja, att vårda och reparera, att värna Guds skapelse, att plantera träd och hålla miljön ren.

Paula Grossman från judiska församlingen konstaterade att såväl islam som judendom är lagreligioner och att Gud gjorde en eftergift då han lät människan äta kött.
– Gud skapade jorden med frukt och grönt för människor och djur att äta. Vi är knutna till jorden för vår överlevnad. Bruka och bevara. Det behövs inget mer!

Naturens rättigheter

Samfundet Forn Sed beslutade vid sitt årsting 2020 att ställa sig bakom tanken att naturen har rättigheter och att dessa ska befästas i lag och undersöker om det finns möjlighet att på juridisk väg kräva ett stärkt skydd för deras heliga platser i landskapet. Henrik Hallgren är starkt engagerad i frågan:
– Om naturen är helig, så har den rättigheter. Vi behöver ett annat synsätt på naturen än som ett rättslöst objekt som bara är till för oss att utnyttja.

7 miljoner svenskar tillhör något samfund och Sveriges interreligiösa råd vill med miljöskriften i första hand påverka medlemmar i de egna samfunden att reflektera över vår livsstil och förhållningssätt till natur och miljö.

Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift, undrade om det inte är dags för ett klimatupprop. Det fick Samuel Hall från Fridays for Future att uttrycka en förhoppning om att religiösa samfund ska ta ett tydligare ansvar för klimatarbetet:

– Tänk om vi får se en hel klimaträttvisearmé på gatorna!

 

Skriften är tryckt i en mindre upplaga med stöd av Stockholms katolska stift.

Klicka här för att ladda ner ”Vår jord, vår tro” som pdf.