Inlägg

Nyhetsbrev #5 från Sveriges interreligiösa råd

Fred i religionens namn!

Livsåskådning kan idag uppfattas höra till det privata och religion kan ses som grogrund för konflikt. Men tvärtemot gängse generaliseringar kring våld, konflikt och religion ser många religiösa själva på varandras olikheter med respekt – strävan efter rättvis fred är gemensam. Detta är något som de sju författarna skriver om i boken ”Fred i religionens namn!”.

Boken skildrar sju personliga texter om fredens grund och ursprung inom olika religioner. De visar sig gömma rika resurser för arbetet mot en fredligare värld.

Beställ boken här

Almedalsveckan

Vad får en tycka och tro – eller inte tro? Vad säger trossamfunden och vad säger svensk lag? Seminariet kommer innehålla diskussioner om religionsfrihet, religion och trossamfund i Sverige.

Nämnden för statligt stöd till trossamfund och Sveriges interreligiösa råd har tillsammans tagit fram faktaskriften Religion, religionsfrihet och trossamfund i Sverige. Skriften är för den som vill lära sig mer om religionsfrihet och vad som gäller enligt svensk lag och har översatts till fem språk. Skriften har distribuerats till flera myndigheter, studieförbund, organisationer och trossamfund. Däribland studieförbundet Bilda  – som berättar om hur de har använt skriften i sitt arbete.

Se mer här!

Ledarskap, religion och demokrati!

Är du ung och aktiv inom ett trossamfund i Skåne och vill utveckla ditt ledarskap? Är du intresserad av frågor som rör mänskliga rättigheter och konflikthantering? Är du beredd att utmana dina förutfattade meningar om andra samfund och religioner? Sök till det interreligiösa utbildningsprogrammet Ledarskap, religion och demokrati!

Utbildningen anordnas tillsammans med SST, Open Skåne och DemokratiAkademin

Gå till anmälningssformulär

Interreligiös solidaritet efter lastbilsdådet

Efter lastbilsdådet fredagen den 7 april har flera olika trossamfund och interreligiösa initiativ engagerat sig och uttalat sig om händelsen. Sveriges interreligiösa råd anordnade en interreligiös manifestation på Sergels torg på måndagen efter dådet.  Ett drygt hundratal personer från olika samfund, trosinriktningar och interreligiösa initiativ närvarade där företrädare från samfunden talade och bad.

På Sveriges interreligiösa råds hemsida vi samlat några av de uttalanden och manifestationer som gjorts av trossamfund, religiösa företrädare och interreligiösa initiativ.

Läs mer här

 

Uttalande i samband med FN dagen 24 oktober

Religionsfrihet är en mänsklig rättighet och skyddar individens frihet att, oavsett ålder eller kön, välja religion eller livsåskådning. Idag är religionsfriheten inskriven i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen och i svensk grundlag. Därmed garanteras varje medborgare att offentligt och privat utöva sin tro, så länge det inte strider mot svensk lag.

Vi påminns ofta om att religionsfriheten kränks på många håll i världen. Men inte heller i Sverige är den självklar. Den hotas:

När vi fördömer varandra utifrån religiösa eller kulturella koder.
När vi diskriminerar människor på grund av deras tro, eller när vi bara accepterar ett enda sätt att hälsa på varandra.
När vi lyfter fram det bästa ur vår egen livsåskådning eller religiösa tradition för att jämföra det med det sämsta från den andras.

När religionsfriheten är i fara, då undermineras förutsättningar för ett demokratiskt samhälle. Det är statens och samhällets skyldighet att försvara denna rättighet – således är det också allas ansvar, oavsett tro eller övertygelse, att försvara religionsfriheten.

Sveriges interreligiösa råd står upp för olika religioner och samfund i Sverige och påminner om allas ansvar för friheten att få leva efter sin livsåskådning och religiösa praktik. Tillsammans vill vi motarbeta den rädsla och de fördomar som finns inom oss, liksom i samhället.

Religionerna kan bidra till ökad samhällsgemenskap och samhällets utveckling.
Vi uppmanar både den som tror och inte tror, att visa respekt för religionsfriheten.

För Sveriges interreligiösa råd

Ute Steyer
Rabbin Judiska Församlingen Stockholm

Antje Jackelén
Ärkebiskop Svenska kyrkan

Genzabra Salwan Alkhammas
Mandeiska Sabeiska samfundet

Maynard Gerber
Kantor Judiska centralrådet

Sudhagar Ragupathy
Talesperson Hindu Forum Sweden

Anders Arborelius
Biskop Stockholms katolska stift

Ärkebiskop D. Benjamin Atas
Patriarkala ställföreträdarskapet, Syrisk ortodoxa kyrkan

Nikan Bergsmo Namdar
Svenska Bahá’í-samfundet

Trudy Fredriksson
Ordförande Sveriges Buddhistiska Samarbetsråd

Nevin Kamilagaoglu
Alevitiska Riksförbundet

Jaspal Singh
Sikhiska församlingen

Lasse Svensson
Kyrkoledare Equmeniakyrkan

Haider Ibrahim
Islamiska Shia Samfunden

Mustafa Tümtürk
Sveriges Muslimska Råd

Mustafa Setkic
Bosniakiska islamiska samfundet i Sverige

Karin Wiborn
Generalsekreterare Sveriges kristna råd

Bhante Dhammaratana
Vice ordförande Sveriges Buddhistiska Samarbetsråd

Ladda ner uttalandet
Läs fler uttalanden

Nyhetsbrev #1 från Sveriges interreligiösa råd

I detta nyhetsbrev (#1) kan du ta del hur arbetet med Sveriges interreligiösa råd (SIR) fortlöper. Nyhetsbrevet återger hur arbetet pågått sedan september 2015 och berättar om samarbeten, utbildningsdagar i Bryssel, det lokala interreligiösa arbetet, Almedalen samt om kommande projekt.

Lägesbild över lokala interreligiösa initiativ
Sveriges interreligiösa råd har under våren lokaliserat och sammanställt regionala och lokala religiösa initiativ. I Sverige finns det idag ett 30-tal olika projekt som aktivt verkar som interreligiösa råd, nätverk eller samarbeten. Många av dessa initiativ finns söder om Stockholm och är förhållandevis inte knutna till större städer. Initiativen skapas oftast på uppdrag av kommun eller lokala trossamfund samt enskilda grupper som verkar för samförstånd mellan religioner.
Läs mer om lokala interreligiösa initiativ.

Utökat samarbete med Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund
Interreligiösa rådet har sedan september ett nära samarbete med Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfunden (SST). SIR genomför tillsammans med SST och demokratiakademien utbildningen ”Ledarskap, religion och demokrati” som pågår under sex månader med tre kurshelger. SST har även med SIR som partner i utbildningen” DELAKTIG, STARK OCH SYNLIG” ett mentorskapsprogram för kvinnor inom trossamfunden. Under de kommande veckorna kommer även en gemensam folder om religionsfrihet, demokrati och interreligiöst arbete att färdigställas och översättas till engelska, dari, arabiska och tigrinja. Foldern kommer att finnas tillgängliga hos trossamfunden och institutioner som arbetar med migration och mångfald. Kontaktuppgifter till flera av trossamfunden i Sverige kommer även att finnas med i foldern. Foldern kommer även att kunna beställas som PDF på SIRs hemsida.

Rapport från Bryssel
I maj deltog SIR under ett ENAR (European network against racism) möte om judisk-muslimsk dialog i Europa. Mötet tog plats i Bryssel där organisationer från flera europeiska länder fick utbyta tankar, utmaningar och förutsättningar för goda möten.  Helt klart är att Sverige står inför skilda utmaningar än många andra organisationer i Europa. Dock behöver vi alla samma förutsättningar för ett lyckat interreligiöst arbete – minskad rasism och ökad jämställdhet.

Medföljare
Tillsammans med Kristna fredsrörelsen och Equmeniakyrkan har interreligiösa rådet tagit fram pilotprojektet ”Medföljare”. Projektet bygger på att människor av olika tro tillsammans utbildas för att öka tryggheten för boende på flyktingboenden. Grunden till initiativet är Kristna Fredsrörelsens medföljningsmetod, som de arbetar med internationellt för att skydda människorättsförsvarare. Syftet med verksamheten är att visa ett moraliskt stöd för flyktingarna och i preventivt syfte förebygga våld och därigenom stärka säkerheten för de människor som bor på asylboenden. Satsningen utgår till viss del från SIRs ”Vägra hata”. I utbildningen finns därför ett pass om kampanjens huvudbudskap, samt om praktisk religionsdialog, för en gemensam grund av respekt för andra trosuppfattningar.
Vill du engagera dig i Medföljare? Läs mer här!

Almedalen-Interreligiösa följeslagare på asylboenden
Under Almedalsveckan arrangerar SIR tillsammans med studieförbundet Bilda, Kristna Fredsrörelsen och Equmeniakyrkan ett seminarium om religionsfrågor, medföljare och flyktingboenden. Seminariet är på s:t Drottensgatan 12, Katolska kyrkan, den 5/7 klockan 14-14:45. Medverkar gör även Eva Thyselius från Migrationsverket samt Julle Bergenholz och Lotta Sjöström Becker från Kristna Fredsrörelsen.

Scouternas mångfaldssatsning
SIR och Scouterna söker ideella till mångfald- och interreligiöst arbete i Stockholm, Göteborg och Malmö. Genom att både utmana normer och utveckla programmet i den etablerade verksamheten, och stärka och starta ny verksamhet, hoppas Scouterna att utvecklas till en organisation där alla barn och unga som vill och delar våra värderingar är delaktiga och har inflytande.

Ett utökat interreligiöst arbete i Sverige främjar förutsättningar och visar religionernas roll i att skapa fred och samförstånd i samhället.

Arbetet är ett samarbete mellan Sveriges interreligiösa råd och Scouternas mångfaldssatsning.
Engagera dig!

Nya medlemmar.
Sveriges interreligiösa råd har fyra rådsmöten om året. Under årets första möte i februari välkomnandes det Alevitiska riksförbundet in som nytt trossamfund i rådet. Det gör att vi nu är nio olika religioner som i de allra flesta fall representeras av respektive parablyorganisationer så som Sveriges kristna råd, Sveriges Muslimska Råd eller Judiska Centralrådet.
På vår hemsida kan en läsa mer om de samfund som representerade hos SIR.

DELAKTIG, STARK OCH SYNLIG- Mentorskapsprogram för kvinnor inom trossamfunden

Hösten 2016 kommer SIR i tillsammans med Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund, SST att anordna ett mentorskapsprogram riktat till kvinnor inom trossamfunden. Syftet med denna pilotsatsning är att stimulera diskussioner och medvetenhet om kvinnors makt, representation och medverkan inom trossamfunden. Vidare syftar projektet till att stärka nätverk mellan olika organisationer.

De moment som ingår är bland annat: ledarskap- och organisationsutveckling, konflikthantering, mänskliga rättigheter, jämställdhet, förändringsarbete – och mycket mer. Deltagarna kommer att matchas ihop i mentorpar som arbetar med olika frågor mellan kurstillfällena.

De personer vi söker är kvinnor aktiva inom trossamfunden med engagemang och intresse för dessa frågor. Gärna med någon form av ledarposition. Programmet är kostnadsfritt och SST ersätter deltagare för resekostnader. För frågor kring programmet kontakta info@sst.a.se och skriv ”delaktig” i ämnesraden. eller ring 08-453 68 77.

Ladda ned inbjudan och anmälningsblankett i PDF-formatPDF

LEDARSKAP, RELIGION OCH DEMOKRATI

–  En utbildning för unga ledare inom trossamfunden

2016 anordnar SST i samverkan med DemokratiAkademinlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och Sveriges Interreligiösa rådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster ett utbildningsprogram med fokus på demokrati, ledarskap och religion där vi samlar unga ledare från olika trossamfund.

Ladda ned informationsmaterial (PDF)PDF
Ladda ned anmälningsblankett (PDF)PDF

 Bild från första omgången av ”ledarskap och demokrati”
 Syfte med programmet

Idén bakom Ledarskap, religion och demokrati är att erbjuda dig som ung ledare en möjlighet att fördjupa dina teoretiska kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter och samtidigt utveckling av dina praktiska färdigheter i ledarskap och projektledning. Målsättningen är att du som genomgår programmet fördjupar din förmåga att leda grupper med ett demokratiskt förhållningssätt och stärks i din ledarroll.

Programmets upplägg

Ledarskap, religion och demokrati är ett program som omfattar sammanlagt åtta dagar i internatform – uppdelat på tre omgångar. Detta betyder att deltagarna träffas vid tre separata tillfällen under 2016 och bor, äter och umgås tillsammans under de åtta dagarna. Du som ansöker till programmet förväntas vara med samtliga kursdagar.

Vilka kan söka?

Programmet riktar sig till personer i åldrarna 18 – 30 år som på något sätt är verksamma inom trossamfunden i Sverige. Det krävs ingen anställning eller formell titel utan alla som är engagerade i organisationer med koppling till trossamfunden är välkomna att söka. Du kan vara präst, imam, pastor, rabbin, munk, lärare, ungdomsledare, verksamhetsledare, gruppledare, styrelsemedlem – eller bara en aktiv medlem.

Vad kostar programmet?

Utbildningen är helt kostnadsfri och det ingår kost och logi under hela programmet. Även studiematerial är kostnadsfritt för dig som deltar. Resor till och från programmet står du själv för.

När kan jag ansöka programmet?

Alla som är intresserade kan söka programmet senast 15 mars 2016. Uttagning ske under april månad. Det finns ett begränsat antal platser. Ladda ned ansökningblankett (PDF).PDF

Vilka moment ingår i programmet?

Ledarskap, religion och demokrati bygger till stor på deltagarnas engagemang och att ”lära-genom-att-göra” i grupp. I sin metod varvar DemokratiAkademinlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster miniföreläsningar med interaktiva övningar så att deltagarna får omsätta teoretiska kunskaper till praktisk färdighet. Frågor som tas upp under programmet är: Hur lyckas jag gå från en idé till verklighet både individuellt och med en grupp? Hur kan vi samtala om mänskliga rättigheter, religionsfrihet och demokratiska värderingar? Under två dagar av programmet lägger vi fokus på religionernas och trossamfundens plats i svenska samhället.

Praktiskt information

När? Sammanlagt 8 heldagar:
Delomgång 1: 6-8 maj (fre-sönd)
Delomgång 2: 26– 28 augusti (fre-sönd)
Delomgång 3: 17-18 september (lör-sönd)
Var? På kursgård i Stockholmsområdet
Hur söka? På särskild ansökningsblankett (PDF)PDF till SST senast 15 mars
Om jag vill veta mer? Kontakta Max Stockman på SST
max.stockman@sst.a.se eller ring 08-453 68 77

Förintelsens minnesdag: Albanien har något att lära oss

Idag den 27 januari högtidlighålls Förintelsens minnesdag. Det är 71 år sedan de överlevande i Auschwitz-Birkenau befriades. Sju årtionden. Så nära vår egen tid ligger världshistoriens mest systematiskt genomförda folkmord, planerat och genomfört i centrum av Europa, i Europas protestantiska och katolska hjärta.

1938, inför upptakten till Förintelsen, när allt fler judar flydde Tyskland, ställde Sverige och Schweiz krav på Tyskland att judar lätt skulle gå att identifieras genom sina pass. Så kom passen med J-stämpeln till, inte för att judar skulle kunna ges skydd, utan för att kunna stoppas vid gränsen, också efter Kristallnatten. För romer – som också drabbades hårt under Förintelsen – hade svenskt inreseförbud då gällt allt sedan 1914 – och fanns kvar till 1954.

Foto: Yad Vashem's Central Database of Shoah Victims' Names.

Foto: Yad Vashem’s Central Database of Shoah Victims’ Names.

Men det fanns bland de europeiska länderna ett intressant undantag till den omfattande likgiltigheten inför judarnas öde: Albanien. Ett litet, för många ganska okänt land i Europas periferi, ett land med muslimsk majoritet. Ett undantag som förtjänar att vara mer känt.

Om man gräver i centralarkivet för det judiska folkets historia vid Hebreiska universitetet i Jerusalem hittar man en reserapport från Albanien som 1945 skickades av den brittisk-judiske affärsmannen Leo Elton till universitetets förste rektor, Judah Magnes, en av de ihärdigaste förespråkarna för en fredlig lösning i Palestina, med jämlik samexistens.

Resan till Albanien hade Elton gjort tio år tidigare, 1935. Elton var djupt bekymrad över hur judarna i Europa blev allt mer klämda mellan en växande antisemitism – Hitler hade kommit till makten två år tidigare – och Storbritanniens vägran att trots förföljelserna låta fler judar invandra till det brittiska mandatet Palestina.

Elton ville komma på en lösning och kanske, tänkte han, fanns den i det lilla landet på Balkan. Albanien var inte bara bördigt, landet var också glest befolkat – där bodde bara en miljon – och så hade det rykte om sig att vara fritt från antisemitism. Han reste till Albanien, såg stora utvecklingsmöjligheter i landet och fick dess inställning till judar bekräftad, också av ministrar i den albanska regeringen.

”Religiös intolerans är något tämligen okänt här”, förklarade en av de albanska ministrarna. Slutsatsen i Eltons reserapport blev att ”Det finns ingen som helst anledning att inte anta att judiska nybyggare skulle leva i fullständig harmoni med den brokiga befolkningen”.

1939, fyra år efter Eltons resa, invaderades Albanien av Italien. Från 1943 till slutet av 1944 följde tysk ockupation. Men Eltons intryck av Albanien stod sig, på ett remarkabelt sätt. I det till 70 procent muslimska Albanien blev det en hederssak att skydda judarna. ”Alla judiska barn ska sova med era barn, de ska äta samma mat, vi ska alla leva som en familj”, beordrade premiärministern, Mehdi Bej Frashëri, sina landsmän. Albanska judar som bodde i huvudstaden smugglades förbi tyska vaktposter och evakuerades till landsbygden, där de gömdes av lokalbefolkningen. Inte bara civilbefolkningen deltog i räddandet av judarna; albanska tjänstemän saboterade systematiskt tyska försök att identifiera och gripa judar.

Yad Vashem, det israeliska centret för forskning och utbildning kring Förintelsen, konstaterar: ”Albanien, det enda europeiska land med en muslimsk majoritet, lyckades när alla andra europeiska nationer misslyckades”. Där visas just nu utställningen Besa: A Code of Honor. Foto: Yad Vashem: World Holocaust Center, Jerusalem

Yad Vashem, det israeliska centret för forskning och utbildning kring Förintelsen, konstaterar: ”Albanien, det enda europeiska land med en muslimsk majoritet, lyckades när alla andra europeiska nationer misslyckades”. Där visas just nu utställningen Besa: A Code of Honor. Foto: Yad Vashem: World Holocaust Center, Jerusalem

I dokumentärfilmen Besa. The Promise (2012) medverkar några av de som gömde och några som blev gömda. Deras historier är remarkabla. Trots att de inte hade det fett tog tiobarnsfamiljen Kazazi in den judiska flyktingfamiljen Amarilio. Myzafer, ett av de kvarlevande syskonen i familjen Kazazi, berättar att alla i den judiska familjen fick muslimska namn för att skydda dem: David blev Daut, Fatima blev Fatma, Matilda blev Hatixe och Solomoni blev Muharrem eller Memo. Judiska och muslimska högtider firade de tillsammans under det halvår de delade bostad. ”Den underbare Allah vill att människor ska älska varandra”, säger den nu drygt åttiårige Myzafer som det självklaraste i världen.

En 16-årig judisk flicka från Jugoslavien, Rashela Lazar, härbärgerades under mer än ett år av familjen Hoti – som fått sin gård ockuperad av tyskarna. Familjen Hoti fick bo på övervåningen, en trappa ner höll soldaterna till, så nära att Rashela kunde betrakta dem genom sprickor i trägolvet. Yngste sonen i familjen Hoti, Veshti, som då var sex år, minns fortfarande när befrielsen kom till Albanien och Rashela kunde lämna huset: ”Hon grät och vi grät för vi stod varandra så nära. Hon blev som en syster”. Rashela återförenades sedan med sina föräldrar och syskon. De hade alla klarat sig, gömda på olika håll av andra albaner.

När kriget bröt ut fanns det 200 judar i Albanien. När kriget slutade beräknas det ha funnits 2000, alltså tio gånger fler; bland dessa judiska flyktingar från Tyskland, Österrike, Grekland och Jugoslavien.  Näst intill alla judar i Albanien överlevde, trots att landet alltså befann sig under tysk ockupation.

Det är värt att begrunda vad Yad Vashem, det israeliska centret för forskning och utbildning kring Förintelsen, konstaterar: ”Albanien, det enda europeiska land med en muslimsk majoritet, lyckades när alla andra europeiska nationer misslyckades”.

Veshti Hoti igen: ”För oss spelar det ingen roll om man är katolik eller jude eller muslim, en knackning på dörren räcker. Vi säger: ’Kom in!’… Moskén är bra. Kyrkan är bra. Synagogan är bra. Gud säger hjälp varandra”.

Historia som är så viktig att hålla levande i dag, i en tid när både muslimers och judars hemhörighet i Europa ifrågasätts. Albanien har mycket att lära oss.

Läs om utställningen Besa: A Code of Honor på Yad Vashems webbplats >>

Artikeln skrevs först på: http://blogg.svenskakyrkan.se/opinion/forintelsens-minnesdag-albanien-har-nagot-att-lara-oss/

 

Peter Lööv Roos Foto: Magnus Aronson

Foto: Magnus Aronson

Peter Lööv Roos

Religionshistoriker och samordnare för interreligiösa frågor vid kyrkokansliet i Uppsala